förkyld

som ni alla vet så har jag en tendens att tycka otroligt synd om mig själv när jag är förkyld. men eftersom jag sällan blir förkyld så tycker jag att jag faktiskt har rätt till det. så just nu är det otroligt synd om mig.

dom flesta i min närhet ska tatuera sig inom en väldigt snar framtid, frida börjar trenden på onsdag nästa vecka. sen ska sara och mattias också. kajsa är ju redan. alltså dom flesta. hallå jag då? jag vill också, jag har till och med hittat den perfekta tatueringen som skulle passa mig perfekt.

alla hjärtans dag kommer allt närmare, liksom hjälp?! jag vet inte hur man gör, jag har aldrig någonsin tidigare firat den dagen tillsammans med någon. vad ska man göra? vad förväntas man göra? jag vill ju vara den där söta flickvännen som är spontansöt. fast det har jag ju aldrig varit, hur är man söt? jag får helt enkelt googla det...

när man blir äldre,(och ja jag tycker att jag börjar mogna) så inser man faktikst vilka som är ens riktiga vänner och vilka man klarar sig utan. man måste hålla fast vid de som betyder mer än de andra. älska i nöd och lust tror jag det kallas.

jag vill bli frisk, jag vill att det ska lugna ner sig i skolan så att man kan komma igång med träningen på riktigt, för vem orkar helt ärligt gå i skolan, plugga utöver det och sen träna? inte jag iaf, men skolan borde lägga sig lite snart, om lärarna kunde tagga ner lite kanske?

ha det bäst
xoxo